Blöta tassar och inga tikar



Åt vilket håll man än kikar, så är det TOMT TOMT TOMT. Är det bara jag (och husse) som vågar sig ut? Eländiga regn! Inte en enda tik att sniffa efter. HALLÅ! Just nu slutade det regna för en stund - kom ut!

Husse och jag tar en tur genom byn, och överallt växer högt gräs vid dikena. Jag är så blöt om magen - och tassarna - att jag inte ens bryr mig längre. Låtsas att det är sol och fint och knatar på bara. Husse fryser. Det ser jag på hur han kurar ihop sig i regnjackan. Men du milde tid - han får ju skylla sig själv! Det finns tröjor!
Ser man på  - en god sniff i korsningen och där, där har vi ju granntiken , vad hon nu heter. (Ja, jag känner ju dem alla på lukten bara)
NÄ, hon vill inte idag. Suck!

Kom husse så går vi hem och värmer oss i soffhörnet istället, för nu regnar det småspik igen. Vi tar KOJDAG! (och förresten är jag färdig!)

PS: Märkte ni att jag inte sa ett enda ord om ÅSKAR? Den där filuren som dundrar så ohyggligt och som jag inte gillar. Jag fick liksom bara väldigt bråttom hem. Det kan ju vem som helst få, eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0