algots dagbok

Usch, vilka hemska stressade dagar! Matte och husse - ja, båda två, flänger runt och fixar och pratar i telefon. Inte en enda myskväll på hela veckan hade vi. Och helgen var ju FULL den också. Fast... nog är det kul att åka till Furudal. Så lördagen och söndagen var nog helt OK i alla fall.  

Skogen var full av nya färska spår och det vankades MAT. Hej, hopp och kalvkött i himlens höjd! Det smakar fint att krydda upp det vanliga torrfodret med.

Vi såg på KORT, från Skottland. Inte för att jag hade fått vara med på resan. Nä, en annan var ju i Furudal hela den helgen. Det var fina kort. Men visst är det konstigt att det kan vara blå berg här hemma och gröna i Skottland?

De senaste dagarna har ändå varit bara FÖR MYCKET för en liten hund, hörrö matte!!! LITEN hund. Jag vill vara hemma och gosa i min säng, sträcka ut mig och bara må. Och matte ska ligga bredvid mig med en bok och BARA slappna av! Det är så det ska gå till en gång om dan. Vi hade ju bestämt det!!!?

PUH, datorn är på. Och där sitter hon upptagen med allt möjligt skickande hit och dit. Ibland travar hon runt runt med telefonen i högsta hugg och babblar och babblar. Ska det verkligen vara nödvändigt att förstöra en hel dag på bara telefon? HJÄLP - det ringer igen!

Husse svarar - nu är det hans jobb.Fast han slutade för dagen för ett par timmar sen. Fast husse - han är ju aldrig riktigt ledig, han.

Nu har matte LOVAT mig: Imorgon ska vi ta det lugnt!
 Hurra!
En annan förstår ju att det beror på att nästa helg blir minst lika stressig. Så hon vill nog bara ladda upp för att orka med. Ja ja KULTURARBETARE!