algots dagbok

Nä. inte jag inte. Och inte matte heller! Vi har inte ens packat än, och ska iväg tidigt imorgon. Ingenting är klart, inte ens högarna med böcker som ska med. Ändå har matte oroat sig för detta i över ens vecka. Människor alltså, varför kunde hon inte börja packa och fixa iordning på en gång, då. Nej, vänta in i sista minuten - och bara slöa hela helgen.

Jag tycker, att då får hon verkligen skylla sig själv om hon oroar sig.

En lång dag blir det imorgon. Kanske upp till fem - sex timmar med bilen. Men jag sover förstås i baksätet. Där kan jag sträcka ut mig. Det enda jobbiga är ju att man blir lite trött i öronen av bilmotorn på så långa resor. Husse har i alla fall lovat att ta långa pauser och promenader efter vägen. Skönt det i alla fall.

Ja, jag har INTE tänkt oroa mig det minsta. Det säger jag på en gång. Det ska bli riktigt roligt att sniffa in Göteborg. Särskilt den där hundvänliga slottsskogen som de pratat om. Undrar om det finns många tikar där? Undrar om de gillar dalavovvar?

Nu drar vi på semester - husse och jag! Matte - nja, hon ska ju jobba...

Nu är det klippt!
Har dem tänkt sig att JAG ska följa med på BOKMÄSSAN????

Nähä, puh, det var ju skönt. Fast till Göteborg har dem i alla fall tänkt släpa mig. Gudars skymning, vilken resa!
Jodå, jag tycker visst att det är roligt att åka bil. Ifall husse kör, och ifall vi kan ta några extra långa promenadpauser. Så kanske, kanske det inte blir så himla drygt ändå.

Förresten så är jag nyfiken av mig, och det vet dem ju, och i en sådan stor stad har jag aldrig varit förut. Undrar om där finns många GOA tikar???

Matte ska jobba i monter hela veckan, men jag och husse - vi har SEMESTER vi! Härligt alltså, ett nytt stort ställe att utforska. Många nya lukter att hålla reda på, och många nya människor att träffa. Lite kul blir det nog.
Algot-boken har hon med sig på mässan förstås. Men jag får inte följa med in där. Alldeles för mycket folk för mig, säger matte. OK, om jag slipper, tänker jag.

Matte vet ju att jag måste få min middagslur i fred varje dag, så det nog inget att oroa sig för. Och husse är världens bästa promenadkompis.

Håll i er nu i Göteborg - nu kommer jag snart.

Trissan - min bästa sommarTIKkompis! Gissa om vi har skoj. Fast ibland får vi förstås lov att hålla oss undan, och bara titta på. När våra hussar klipper gräsmattan t ex.

Vilken dag!
Massor av favoritmänniskor, och så Trissan också, min allra bästa tikvän, kom dit. Husse och hans kompisar spelade. Bara fina vovve-låtar, som t ex. "valpen i fönstret..", "hound dog" och "scooby-doo". Ja på KUL!
Många tog kort på mig och matte, för det var ju hon som fick ta hand om försäljningen av min bok. OCH signeringen. Jag behövde bara VARA där.
De verkade gilla min bok, och alla ville klappa på mig. En konstig människa dök upp som jag morrade lite på, men matte sa åt mig då. Fast det var ju mitt jobb egentligen, att vakta hela den stora flocken. DVS alla som kommit för att prata med oss om boken och så.
Tänk att vissa människor luktar avigt, och FEL - så man blir morrsjuk!!!
Inte kan man väl rå för det. Förresten var det bara en gång, och jag höll ju inne med det lite för mattes skull.
Tänk så många glada människor som ville hälsa på mig!! Jag blev så uppåt, och "till mig" som matte brukar säga, att jag sprang runt överallt, och svansen viftade hela tiden, och så fick jag flera godisar också.
Ja OJ vilken dag. Festen var förstås över på ett par timmar, men jag tror inte jag skulle orkat mer ändå.
Nu tar jag igen mig lite, under mattes dator. Det är äntligen tyst, så tyst, och öronen nästan värker av bara minnen.
GÄSP

...en annan är ju lite till åren. Sådana här fester tar hårt, så det blir då inget mer på ett tag. Inte för mig i alla fall. Matte får ta boken med sig till Göteborg, och bokmässan där. Så kan hon visa den så mycket hon vill, bara jag slipper träffa mer folk. För nu räcker det.
GONATT  

Så det går runt i huvudet på en liten tax! För husse övar till i morgon. Då ska det bli vovveparty i parken. Det är min bok som ska släppas, och de ska spela mingelmusik. Med HUNDtema. Inte visste jag att det fanns så många låtar som handlar om hundar.

Matte tror att det ska komma många hundar på mitt party, men jag tycker att huvudsaken är att det kommer många TIKAR! Roligt ska det bli i alla fall, och så vankas det förstås levergodisar. Husse har skaffat en hel säck!!
Fast så snåla som de är, så räcker den säkert till jul. Ja, om man inte räknar stora BOKSLÄPPSDAGEN förstås.

Se upp i Hot Dog parken, för nu blir det VOVVEPARTY!

I husses knä kan man slappa ordentligt. Jag sträcker ut mig (nästan hela jag), och stoppar nosen under husses arm. Det är det ryggaste ställe som finns i hela världen. Ingen stör mig där, och så somnar jag så skönt.

Husse säger att jag blir flera kilo tyngre då, men han håller i mig. Annars skulle jag ju glida ner på golvet.  En gång när jag hoppade upp i mattes knä var det precis vad som hände. Precis när jag somnat - (äntligen, för hennes knän är mycket kortade på nåt vis och jag är lång!) så rasade hela bakändan ner. Det var inte roligt att vakna så.
NÄ jag håller mig till husses knä. I alla fall om jag behöver koppla av ordentligt.

                    

- Jag stannar hellre här, i min soffhörna och luktar på fårskinnet....

Jo, för ni kan tro att det varit en jobbig dag. Först åkte vi iväg så tidigt på morgonen (8.30 - tänk på min höga ålder) att jag sov halva vägen ner till Falun i mattes knä. När vi kom fram var jag pigg och sniffsugen, och hade minsann kunnat gå en ordentlig promenad i de där stadskvarteren, om inte den där tiken just hade gått förbi. Bara ett pyttelitet anfall av tiktokighet, och matte började dra i kopplet. OK då, det var väl lite bråttom också.

Radiostudios är INTE byggda för nyfikna taxar. I alla fall inte den här. Den hade glasfönster. Man blir ju vild! Ett helt hav av osniffade matthörn och papperskorgar och sladdhärvor, SOM MAN INTE KOMMER ÅT!

Men de var så vänliga mot mig, klappade och pratade, och jag fick minsann godis också. Levermumsar. Bara för att posera en stund. Tja, en liten stund, SÅ särskilt många godisar vankades inte, och man kan ju inte skämma bort folk.
Jag har väl annat att hålla reda på, sniffa efter och undersöka nosvis. DE FICK JU NÅGRA BILDER ÄNDÅ, så det så.

Bilen igen, mil efter mil av vägbyggen och grusdamm. Jag var trött. Men det var visst matte och husse med, för vi stannade och hade oss helmysig liten lunch. Jag åt korv. Matte och husse fick mest korvbröd och senap, men det verkar ju de gilla. Sedan tiggde jag åt mig lite ost också, FAST jag blir konstig i magen. JO,  för det var ju så mysigt med bara vi tre där i bilen på OK parkeringen, så jag blev inspirerad.

Bilåkning igen, men vi mådde bättre, och så skulle husse spela och sjunga från den där scenen. Jag och matte fick sitta långt bak i publiken och vänta.

Själv tycker jag nog det gick bra. Men matte ville förstås inte låta mig vara med på scenen, och det ville ju JAG! Protestgnyl.

Hon följde med mig på promenad i stället, och så väntade vi på husse. Och kan ni tänka er. Han åkte ifrån oss! Ja, jag tror det i alla fall. För matte och jag fick åka med de andra i bandet - ända hem. Husse har inte kommit än.

VA? Ska han jobba ännu mer idag? Är han inte klok? Nä, männskor, de vet man aldrig var man har.
Jag går och lägger mig, det var LÅNG LÅNG LÅNG väg hem i en bil som jag inte var så "hemma" i. SUCK

ZZZZZZ.....ZZ.z.......z....z.......................z......................z

Jo hej igen
idag är jag nervös.

Först är det det där med radion. Imorgon ska jag till radiostudion och bli intervjuad. Där har jag aldrig varit förut. Det kan nog ta sin tid innan jag sniffat runt överallt. Sedan vill säkert matte att jag visar mina partytricks också. SUCK! Fast det är klart, om det vankas levergodis så... nödbedd är jag inte. Det ordnar sig nog för fin del ändå. Fast nog är jag nervös för matte och husse som ju ska "spökprata" för mig. Det kan man ju aldrig veta, vilka pinsamheter de kan hitta på att dra fram, och i radion också!!! Bäst att hålla vaksamheten på topp imorgon. Om de blir för tramsiga, kan jag ju alltid gnöla till eller så. Då kanske de får lov att klippa bort lite, hi hi, innan de sänder programmet. Man får inte vara dum!

Usch så nervöst - ja, idag alltså, här och nu! För skolbarnen har idrottsdag. Sa jag inte det? Jodå, de springer omkring där nere på sportfältet, och vi bor ju alldeles intill. Men, de inte bara springer, förstår ni, de smäller med startpistol också! Åtminstone är det vad matte kallar det. Jag vet inte jag, tycker nog det låter som älgjakt eller så. Och förresten går det där smällandet direkt till min "skaknerv".

Så här sitter jag nu, under mattes stol, och skakar. SUCK! Det låter som älgjakt där ute. SUCK!
MEN, det är ju TUR att de inte håller på så länge, vare sig med älgjakt eller idrott!!

Min Matte är fånig ibland. Häromdagen, när det regnade, var vi på promenad. Tja man måste ju gå ändå.

OCH MATTE SJÖNG hela vägen. Det fånigaste text jag hört, men döm själva, för här är den:

Här ser ni en distingerad herre som vet hur man tar det lugnt. Ibland undrar jag om matte och husse har den minsta aning om hur stressade de är. Det är ju knappt de hinner med att äta! Och där går det alla möjliga gränser, tycker jag. För se, mat - det KAN man ju inte bara hoppa över???

Nä, då blir man sjuk...

Och mycket riktigt. Ta min matte som exempel, bara. Om inte hon får mat i tid - då får hon MATBRYT! Det är inte kul. Särskilt inte för dem omkring henne. För se, det yttrar sig så, att hon blir supergrinig och jättetjurig, och vill inte vara med på något som helst SKOJ. Grälsjuk nästan, jo det är sant!!!! MIN matte som är född glad (precis som jag själv, vill jag tillägga) HON blir SUR!

Så brukar husse skynda sig att få i henne något tuggbart. Ja, humöret går över på en fem minuter. Det är som ett mirakel. Så blir det roligt att vara hund igen också, med matte som fnissar och som sticker åt mig en extra levergodis - KANSKE!

Jojomen, så heter min bok!

Matte är min spökskrivare, och vi ska ha BOKSLÄPP nästa vecka. Jag har själv bestämt att det ska vara i "HOT DOG" parken, utanför Daisys här i Orsa. Det är mitt favoritställe för lunchpromenaderna. Husse gillar det också. Tja, han tycker väl som jag, att det luktar mums där.

Men det är inte det, NEJ - DET ÄR TIKARNA. Alla kommer dit någon gång under veckan, och du kan inte tro vilken massa härliga sniffar en tax kan hitta under buskarna där.

På mitt BOKSLÄPP ska vi bjuda på friskt och gott vatten och levergodisar till alla som vill ha - särskilt tikarna förstås. Ja, jag ser fram emot den dagen, det gör jag. Fast förberedelserna har inte varit så väldigt trevliga alltid.

Som i går kväll. Matte skulle prompt ha mig till att trampa i någon slags gegga och sedan tassa runt på stora pappersark. Hon påstod att det  skulle bli signaturer till boken????
Va! Det kan hon väl fixa själv, om det nu ska vara så noga. Riktig sur blev jag också, för den där geggan smakade BLÄH!!! Så jag glodde på henne och gick och lade mig under stolen. Där fick jag vara i fred.

Jag menar, OK om matte nu ordnar så min bok kommer ut. Och träffa alla kompisar och tikar och så på BOKSLÄPPET, det gillas också - men min gräns går vid infärgade tassar, bara för att kunna sätta märke på signeringskorten!!

Fixa det själv, du matte. Husse och jag, vi tar en promenad vi....