bittesblogg

Jo det heter ju så. En laptop och mobilt modem, så är man alltid anträffbar. Jag tror jag tillbringar 7 timmar om dagen framför skärmen nu i sommar. Lite väl mycket faktiskt. Särskilt som jag dessutom jobbar ideellt och SOM EN TOK flera dagar i veckan för vårt lilla Slipstensmuseum.
VARFÖR skrev jag det där manuset, har jag tänkt - många gånger. Men så händer något, folk kommer , turister, och de gillar vad de får vara med om. Så är det helt plötsligt JÄTTEKUL igen, inte gör det något att det regnar. Inte gör det något att man inte hinner få i sig mat, eller blir trött trött i ben och fötter efter en lång dag. Inte gör det något att de här nya besökarna ställer exakt samma frågor som de 10 tidigare - NÄ!
Man trivs, för det man gör blir uppskattat!
KAN NI TÄNKA ER? Det blir helt plötsligt kul att jobba som en... tills man är så slut att man slocknar i soffhörnan på fem minuter, när man väl kommer hem.

Jag är kulturarbetare. Jag tror det betyder att man har särskilt tillstånd att jobba hur mycket som helst, särskilt ideellt (läs utan betalt) och med valfri mängd entusiasm för SAKEN!
Klart jag är engagerad! Klart jag gillar att jobba med vårt kulturarv. Min behållning får jag när folk uppskattar det jag gör, och säger det till mig. DET är lön för mödan det, så jag får extra energi att ösa ur. För nog behövs det en del extra när besökarna strömmar till. Det är inte bara trevligt, roligt och uppskattat, det är drygt jobbigt och tungt ibland också.

Nästa år SKA jag planera in en semester (fast det har jag förstås sagt nu i fyra år...)
och VÄLKOMMEN till vårt Slipstensmuseum i sommar, trevlig personal, mycket att se och lära, rolig miljö, och fullt av aktiviteter...