Förkyld, förkyldare, förkyldast!

Nu får det vara nog!
Honungen smakar visset, toapapperet är slut och inte en vitamin i sikte.
Typisk svensk förvinter alltså. En sån som jag alltid avskytt - och årets upplaga är ingen höjdare heller. Jag har inte tid med nån snuva!

Om fyra dar ska jag vara pigg och alert och stå på scen!
Fast det är klart - det finns ju smink för fejset i alla fall. Men rösten - vad gör man med den.
Fast det är klart - om man låter riktigt kraxig kan ju folk tro att det är meningen??? För att bygga upp stämningen lite extra.
Tja det skulle kunna passa mig. Men om jag nyser då?
OK  - här får det bli nån slags nödlösning. Jag får improvisera. Kanske om jag låtsas att det är ett ljud som ska vara med i föreställningen. T ex:
- Va, vad var det där? Hörde ni allihop? Det lät ju som om någon smyger omkring därute....

Den var inte så bra, va?
ÄH jag hittar på något när den stunden kommer. Förresten...
Det KAN ju hända att jag hunnit bli helt frisk också - det är ju FYRA dar dit.

Det töar åtminstone därute idag - så det finns lite hopp om bättre tider.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback