Tikar på rummet!!!



TRISSAN är min bästis!
...och luktar ju så otroligt gott.
Igår kom hon hit till mig och husse och hälsade på. JAG tyckte det var toppen, men husse verkade inte uppskatta våra samlade busiga påhitt. Det dröjde jättelänge innan vi fick lite levergodis! Och lite till, och lite till...

Trissan är inte så diskret av sig som en annan. Hon rusar bara rakt på och SKÄLLER framför min låda i köket. (Det är i den all min mat och godis ligger.) Själv sitter jag ju bara väluppfostrat och GLOR. Möjligen en och annan liten gnyl kan jag drista mig till. För jag vet ju: Hussar och mattar GILLAR egentligen inte att man TIGGER!
Nä - just det. Så jag tar det lite varligt om jag blir sugen. Det TAR bättre så. Men kan ju se ivrig och hungrig ut utan att skälla!

Sedan gick vi ut med husse - min husse alltså - för Trissans husse var ute med sina bilkompisar på utställning och allt möjligt, som inte hon kunde vara med på.
Vi sprang och sniffade tillsammans. Ja, en i taget på varsin sida om vägen. Så bytte vi plats och sniffade lite mer. Fort gick det, och roligt var det, att ha kompis med sig ut. Men husses armar, som satt fast i kopplen, gick åt alla håll, i kors och fram och bak och kors igen. Han fick jobba hårt.

Inte blev han så sur heller, NÄ, det märktes nog när matte kom hem. För då berättade han och skrattade så där som åt en rolig historia.
HMPF! Och den skulle vara Trissan och jag det!
Höörö husse, SÅ roliga är vi väl inte?

När Trissan blev för busig frampå kvällen, så tröttnade jag. Till och med morrade till en gång. Ja, hon måste ju förstå att det är MITT hus, MIN husse och dessutom orkar jag inte med bråkiga fruntimmer HELA DAGEN! Så det så. JAG bestämmer när det är dags att vänslas, för jag är ju hund jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0