Målar dörr med svansen


Det är jag bra på.
Men matte gillar inte mina nya ränder i svansplymen.
Så här var det: HON skulle måla ytterdörren här hemma. Jag skulle snällt sitta innanför dörrhålet i hallen. Och det gjorde jag. Ett litet tag. 

Om inte den där dumma hunden gått förbi, och om han inte ställt sig just vid min gräsmatta och lyft på benet, och om inte han varit så retsam...
Jag flög ut genom dörren, nerför trapporna och kom halvvägs över gården innan matte hann vrida på huvudet. Svanshållningen var rakt upp och stolt, och jag kunde väl inte hjälpa att matte just hade strukit på ny fin svart färg just i svanshöjd? Eller hur?

Hon ska förresten inte gnälla för det. För jag tycker det blev tjusigt jag. Lite randig plym är ju bara stiligt. 
Men matte , suck, hon ville ju tvätta bort det direkt - i duschen. Vi blev lite okontanta då, hon och jag. Så jag gick ut till husse i stället. 

Hela kvällen höll vi på att riva ner gamla takpannor. Det var kul ett tag, men husse höll sig ju uppe på taket hela tiden, så till slut gick jag och lade mig i skuggan. Tänk, jag somnade där mitt ute på gräsmattan, medan husse och matte höll på och höll på.
Det blev ganska sent innan de fått nog, och kunde göra kväller med mig.

MEN DÖRREN BLEV FIN, matte. Det gjorde vi bra. (Jag ser precis var jag har målat med min svans - snyggt jobb!)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0