bittesblogg

Vi pustar ut. Det har slutat snöa, men blåser gör det fortfarande. Och KALLT är det. Algotvovven sover länge och drömmer om sommarängar. När han väl kommer ut blir det rena chocken. Darrande står han där och sneglar upp emot mig:
- KAN du inte bära mig, matte? Jag ser frågan i hans ögon, men drar honom med mig ut i snön och tänker att vi MÅSTE härdas nu. Alla! Fort, fort går hans små ben. Han skyndar sig och hoppar och skuttar för att komma fram i hjulspåren.
Solen skiner och gnistrar. När vi kommer runt ett hörn tar vinden i och kastar oss åt sidan. Plymen på Algots svans far åt höger och åt vänster. Örona far åt sidorna i motvinden och flaxar vilt. Men nu har han hittat ett TIKspår. Jaha, då var den dagen räddad.
Egentligen skulle jag väl skriva nåt VIKTIGT och angeläget när jag nu äntligen fått upp ögat för bloggar. ÄH!
Det är ju bara kul att skriva så här lite till vardags också. Fast idag var det en kompis som sa att BLOGG - det låter så himla töntigt. Ungefär som en ljudillustration när man tappar en tårta i golvet: BLOGG!   
Visst har han rätt.
Här är min tårta för idag:
Jag gillar fortfarande inte vinter!
Och...
Hur kan det bara ta flera timmar att bli intervjuad om vad man sysslar med? Det blev jag idag. Det TOG verkligen så lång tid. Kan det breo på att jag inte har bestämt mig för vad jag vill bli när jag blir stor?
Alltså sysslar jag med allting så länge - tills jag har bestämt mig.
Den tårtan tuggar jag på fortfarande.