KOJDAG!
Det är bara Matte och jag hemma nu, och vi tänker inte röra oss många knop. Det har hon lovat. Förresten säger hon inte så mycket, för hon har tappat bort sin röst. När hon pratar låter som hon morrar bara.
Inte gör det mig något. Vi får det riktigt lugnt och skönt och TYST härhemma bara. Det är ju en fördel.
Det är gråväder ute, gråväder i Mattes humör, och ingen Husse hemma. Fast Matte och jag - vi vet hur man myser på bästa vis.
Hon tar en bok, lägger sig på soffan och snarkar ganska fort. Jag hoppar upp och placerar hakan på hennes smalben, och snarkar lika fort. Det är mys det!
Så går vi ut i sakta mak och tar en liten promenad runt byn, för det är mys det också!
Fast inte precis just nu - för nu regnar det igen. GÄSP PÅ ER - och morr tillbaks , du Matte!
Kommentarer
Trackback
