Snöstorm och drivis

Precis så är det  - och hunden vill inte gå ut. Inget att göra åt heller - bara vänta på snösvängen. Men jag trodde verkligen att jag skulle få lite mera tid på mig! Tid att vänja mig så vi hann sätta på vinterdäcken t ex. Nu drog maken iväg igår med sommardäcken på. Mobilen glömde han hemma. Insnöad i Furudal lär han bli! Och tänk om ishalkan slår till precis när han styr hemåt! Förresten är det väl redan glashalt förstås - så vem försöker jag lura?

OROLIG! Som en fjantig gammal tant! Och så känner jag mig verkligen idag. Visst är det konstigt vad grå och trist man blir så snart temperaturen sjunker under noll?

Jag gick på promenad med Algot-vovven. I alla fall en vända runt kvarteret. Han blev helt slut. (TAXAR har MYCKET korta ben!) Stackars Algot - han fick hoppa som en groda hela vägen. Snödjupet var runt 1 dm och det var så klart oplogat! Det blev den snabbaste bajtur vi gjort sen förra vintern! Usch ja!

Nu tar vi kojdag resten av dan. Tänkte läsa en bok men oroar mig så in i norden för gubben med bilen! Vad larvig man känner sig. För finns det någon plats i världen där man verkligen kan hantera snöoväder så är det väl här i Dalarna. Fast det är klart - inte på vår gata för den kommer sist. Det märktes väl förra vintern. Ingen plogbil - ingen sandbil - suck! Och nu är det dags igen.

Kanske lika bra att åka ut till stugan , jag känner mig på något sätt mera van vid väder och natur där. Inte gör det något i fall jag får lov att skotta lite där! Nej, då det är bara mysigt  och stugan blir så vacker inbäddad i snö.

Men utan gubbe och utan bil så sitter vi här - Algot och jag. Inte tänker vi gå ut heller. Kojdag. Om jag blundar kanske snön smälter utanför och solen börjar skina igen.
läääängtan Bara så jag inte ska glömma. Den här bilden får pryda min dator HELA VINTERN! Jag hoppas det ska hjälpa lite.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback